1.5 Allmänna verksamhetsregler (se kapitel 3)

Alla KRAV-certifierade företag ska följa de allmänna verksamhetsreglerna.

SOCIALT ANSVAR (se 3.1 och 16.4)

KRAVs vision för en hållbar produktion innefattar socialt ansvarstagande. Därför har KRAV regler för socialt ansvar, vilket saknas i EU-förordningen för ekologisk produktion. I Sverige innebär det i första hand att KRAV-certifierade företag ska följa lagstiftning om socialt ansvar. Genom att detta finns med i reglerna ingår det i certifieringen att kontrollera att företaget följer lagstiftningen. Men det finns även krav som går längre än lagstiftningen, till exempel regler om ansvar för boendeförhållanden för gästarbetare. I vildväxande produktion och annan verksamhet med personal med säsongsanställning bedömer KRAV att det finns en förhöjd risk när det gäller socialt ansvar.

För import och införsel har KRAV tilläggskrav som gäller socialt ansvar. Dessa tilläggskrav bygger på FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter, FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, OECD:s riktlinjer för multinationella företag, FN:s Global Compact samt International Labour Organizations (ILO) konventioner och rekommendationer.

HANTERING OCH LAGRING AV KRAV-CERTIFIERAD PRODUKT (se 3.2)

Syftet med reglerna för lagring och hantering av KRAV-certifierade produkter är att förhindra att produkterna blir förorenade eller blandas ihop med produkter som inte är KRAV-certifierade.

Den som hanterar KRAV-certifierade varor och likartade konventionella på samma plats ska till exempel se till att de KRAV-certifierade varorna alltid är väl märkta, för att minimera risken för sammanblandning. Ett annat exempel är att den som använder samma utrustning för KRAV-märkta och konventionella varor alltid ska rengöra utrustningen innan den används för de KRAV-certifierade varorna.

ÄMNEN OCH MATERIAL (se 3.3)

Målet är att ämnen eller material som används i KRAV-certifierad produktion inte ska medföra risker för miljön eller för människors hälsa. Därför finns regler som förbjuder användningen av GMO och konstruerade nanomaterial.

GMO-förbud (se regel 3.3.4): Det är inte tillåtet att använda genetiskt modifierade organismer (GMO) eller produkter som är framställda av eller med GMO i KRAV-certifierad produktion. Den som vill använda produkter och råvaror som kan innehålla GMO ska kunna visa upp intyg om GMO-frihet, eller i vissa fall ta prover och analysera dem. Som hjälp för att avgöra om en råvara är en riskprodukt har KRAV tagit fram risklistor för GMO. De finns på www.krav.se.

Det är bland annat av försiktighetsskäl som KRAV inte accepterar GMO, eftersom riskerna för spridning i naturen och följderna av sådan spridning är svåra att bedöma. Såsom dagens GMO-teknik tillämpas inom lantbruket leder det dessutom bland annat till ett ensidigt kemikalieberoende brukningssystem med multinationella företag som äger och säljer både utsäde och bekämpningsmedel. Ett ytterligare skäl till att GMO inte är tillåtet är att ekologiskt lantbruk ska vara ett alternativ för konsumenter som efterfrågar en produktion som inte använder GMO.

Nanomaterial (se regel 3.3.6): Med utgångspunkt i försiktighetsprincipen tillåter KRAVs regler inte konstruerade nanomaterial. Det är ett förbud som saknas i EU:s regler för ekologisk produktion.

Med hjälp av nanoteknik går det att skapa mycket små partiklar, nanopartiklar, av olika ämnen. Eftersom partiklarna är så små får ämnena nya egenskaper och funktioner. I livsmedel förekommer konstruerade nanopartiklar i bland annat kosttillskott och näringsdrycker och där är syftet att ämnena ska tas upp lättare. Nanomaterial används också i livsmedelsförpackningar för att ge dem egenskaper som kan öka produkternas hållbarhet.

Kunskapen är bristfällig om hur nanomaterial uppträder i miljön, till exempel hur organismer tar upp dem eller om de bioackumuleras. Det finns också stor osäkerhet om hur nanopartiklar påverkar människokroppen. Men forskarna vet att de kan passera cellmembran och även från blodet in i hjärnan.

MINSKAD MILJÖ- OCH HÄLSOPÅVERKAN FRÅN HYGIENARBETE (se 3.4)

Reglerna för hygienarbete syftar till att minimera negativ hälso- och miljöpåverkan vid rengöring, desinfektion och skadedjursbekämpning. Därför ska KRAV-certifierade företag använda rengöringsmedel som är miljömärkta när det finns sådana som ger godtagbart resultat. För att undvika problem med skadedjur ska de i första hand använda förebyggande metoder och i andra hand bekämpa med mekaniska eller fysikaliska metoder.

Om kemiska metoder trots allt blir nödvändiga att använda är grundregeln att företaget ska se till att det inte finns några KRAV-märkta produkter i lokalen vid tillfället.

FÖRPACKNINGAR (se 3.5)

Förpackningar ska ha som huvudsyfte att skydda och bevara livsmedlet. Utöver detta ska förpackningen vara så resurs- och klimateffektiv som möjligt. Den som väljer förpackning ska undvika sådana som innehåller hälso- och miljöskadliga ämnen. Därför är Bisfenol A förbjudet i förpackningar med KRAV-märkta produkter. PVC får endast användas i locktätningar och i tätskikt på metall, och då bara när PVC-fria alternativ inte ger godtagbar kvalitet på livsmedlet. Motsvarande regler för förpackningar saknas i EU:s regler för ekologisk produktion.

KRAV har tagit fram en guide som hjälp för företag att miljöoptimera förpackningar, se Förpackningslotsen på www.krav.se.

MILJÖ-, NATUR- OCH KULTURSKYDD (se 3.6)

Alla KRAV-certifierade företag ska bedriva ett systematiskt miljöarbete och visa omsorg om natur- och kulturmiljön. Till skillnad från EU:s regler för ekologisk produktion har KRAV särskilda regler för detta som revisorn ska följa upp vid kontrollerna.

KRAV-certifierade företag ska också se till att verksamheten ger upphov till så lite farligt avfall som möjligt. Allt avfall ska sorteras och lämnas för återvinning eller deponi.

ENERGIANVÄNDNING OCH ENERGIPLANERING (se 3.7–3.9)

Ett mål för den ekologiska produktionen är att minimera energianvändningen och minska behovet av fossil energi. För att minska livsmedelsproduktionens negativa klimatpåverkan har KRAV formulerat regler kring detta som går utöver EU:s regler för ekologisk produktion. Alla KRAV-certifierade företag ska kunna redogöra för sina åtgärder för att effektivisera energianvändningen.

Större företag ska dessutom genomföra en energikartläggning med hjälp av en energiexpert och i energikrävande växthus ska minst 80 procent av energin komma från förnybar energi eller spillvärme.

Förare som arbetar permanent i den certifierade delen av verksamheten ska vara utbildade i sparsamt körsätt. Det är ett effektivt sätt att minska användningen av fossil energi och samtidigt sänka kostnaderna i företaget.

Den el som KRAV-certifierade företag använder ska komma från förnybara energikällor, som sol, vatten eller vindkraft. Regeln gäller för all verksamhet på en produktionsplats även om den KRAV-certifierade produktionen bara utgör en liten del. Alla elbolag kan erbjuda el från förnybara källor, oftast till samma eller ett marginellt högre pris än den el som inte är produktionsspecifik. Genom att efterfrågan på miljövänlig el ökar, bidrar det till ökade investeringar i sådan.